Trött

Åhhh så trött jag är, ge mig nåt som piggar upp mig!

Sol & Kaffe.

OK!

Gryning...

Gryning...

Så vackert ord...
Men ack så jobbigt...

Tystnad

Om man inte har något att säga?
Vad säger man då?
Är man bara behagligt tyst?
Eller säger man ingenting?
Och vad är skillnaden?

Smärta

Det värker och tar ont men jag fortsätter ändå. Vad ska jag annars göra? Solen värmer och tar litegrann udden av den värsta smärtan men i skuggan tar det ont så ont så ont...
Tar ett piller men det kapar bara topparna av smärtan och inte går det fort inte. Behöver snabbare och bättre smärtlindring. Behöver värme, närhet & beröring...
Var är Du?

Kurragömma

Solen ville inte idag utan gick och gömde sig bakom ett massivt grått & kallt täcke som ligger lågt lågt lågt. Kylan tränger in genom märg & ben trots att den inte är så massiv ändå. -1 är väl inget att bråka om men jämfört med gårdagen då samma minusgrad värmde som bara den i solens sken är dagens minusetta helt fruktansvärt kall.

Solen, Du är för härlig. Sluta med kurragömmaleken nu...

Solen

Solen sken och värmde mig från dom ensamma tankar jag bar på. Solen värmde mig mitt i den ensamma kylan jag kände av ensamhetens kalla grepp. Solen var ljus och glad och varm till skillnad från dom svarta kalla tankar jag bar på.
Värmen spred sig i min kropp och samtidigt spred sig en glädje över att inte längre vara ensam. För när solen sken och värmde min kropp följde sinnet efter och jag blev glad och log.
Och då jag log fick jag sällskap på min väg. Sällskap som värmde och gladde och sällskap som jag inte väntat mig att få. Sällskap som gav och inte bara tog. Sällskap som brydde sig om mig och inte bara om sig själv.
Sällskap som jag tyckte om och som tyckte om mig.

Så enkelt det kan vara, och så skönt med lite sol...

April

April kan man tro då vädret inte vill sätta sig och fånga våren som vi hade velat ha. Solen sken och snön smälte. Från söder skvallrade goda vänner om tussilago, t-shirts och andra vårtecken. Här var vi ute i snön och grillade korv med solglasögon på. Vi tog av oss och blev kalla utan att känna det, förutom i näsan dagen efter. En ok baksmälla om man jämför...

Men det är ju mars och katterna fattar inte hur dom ska göra. Far som tokiga härinne men snön därute gör dom lite lätt konfunderade och går dom ut så kommer dom fort fort in igen efter snabbt uträttat behov...

April, maj. Kom nu. Jag har mina behov att fylla... Sol, värme och få tyst på katten...

Solen skiner

Hoppas att det är ett gott tecken, ett tecken som behövs då positiva vibbar sökes... Lite feedback på önskade saker skulle sitta fint nu. Letar efter den där känslan som solen kan ge. Den där värmen man känner när solens strålar når fram. Den där sköna känslan av mjuk, värme och avkoppling i kroppen. Känslan av att må bra.

Hoppas solen är ett gott tecken.

Tanken som var du

Jag hade en tanke som försvann. Den kom tillbaka men ville inte dröja sig kvar riktigt på allvar. Den kom och gick och jag fick inte tag på den. Jag funderade på hur jag skulle hitta tillbaka till den. Så jag gick dit där jag hade tänkt tanken senast. Men det hjälpte ju inte, det förstår Du väl. Den var inte direkt villig att presentera sig på allvar igen. Synd, den hade ju känts så bra.

Då satte jag mig ner och läste några sidor i en bok. Men det gick inte för tanken var hela tiden där, fast inte på riktigt. Jag tänkte på tanken som jag inte visste vad den var för något. Jag tänkte att om jag somnar så kanske den kommer åter när jag vaknar, så jag gick och la mig.

Mitt i slummerns djungel av tankar, på gränsen till drömmar, dök det upp som ett hörn av tanken men inte mer. Jag vaknade till och försökte fånga den, men inte. Den fortsatte in i drömmens sköna land och jag följde efter. Jag somnade och sov en sömn så skön som jag inte gjort på länge, länge.

Jag vaknade pigg och utvilad men med en lätt dimma i huvudet. En saknadens dimma. Tanken? Nej den var inte där, den saknades fortfarande. Så under dagen gjorde jag det man normalt gör under dagen, och den glimtade fram och störde mig ibland men mest fanns den inte där. Jag saknade den inte förrän den dök upp och försvann lika snabbt.

Så, på eftermiddagen när kaffet var som godast och solen på väg ner. Då kom den. Då kom den så klar och tydlig att den nästan gjorde ont. Men inte tog det ont.

Det tar aldrig ont att tänka på Dig.