Kan det vara något att luta sig mot när kärleken kärvar? Ja kanske, men hur kul är det när man verkligen vill men inte riktigt vet om man har den respons man önskar sig.
Vad göra då när mottagaren är klädd i teflon och likt en fluga skickligt undviker varje form av kontakt. Ska man attackera sig vansinnig eller spela kall och likgiltig?
Den sista verkar minst jobbig då man lider minst nederlag på det viset. Eller gör man? Är inte det att ge upp, och då har man ju verkligen förlorat.
Nej nya friska tag och försöka vara den man vill vara och inte den som man tror att någon annan vill att man ska vara. Ja hur svårt ska det vara?
OK då kör vi.
-Jag är jag och den jag vill vara och om det inte är den du vill att jag ska vara så får det vara.
